kallperson

det är i ett jävla skal vi lever i
och det här kanske är ett rop på hjälp

min kropp klarar inte av något
jag klarar inte av något
jag har ont i huvudet konstant och detta illamående gör inte saken bättre
den där pressen finns alltid där
och man kan bara försöka vara glad och se framåt
men i dessa ensamma rum så kommer tankarna i kapp en
varför finns dom? vad gör dom med mig?
vi måste sluta leva på varandra och ta tag i våra egna liv
en smäll på käften skulle vara det bästa för att få saker på rätt ställe
och vi, oss, jag, du funkar bra